Klimatdeklaration enligt Boverket

Vad är en klimatdeklaration?

En klimatdeklaration är en lagstadgad redovisning av den klimatpåverkan en byggnad orsakar under byggskedet. Lagen om klimatdeklaration för byggnader (SFS 2021:787) trädde i kraft den 1 januari 2022 och förvaltas av Boverket. Syftet är att synliggöra utsläppen från bygg- och anläggningssektorn – som idag står för cirka en femtedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp – och driva på omställningen mot mer klimatsmarta byggnader.

Vilka byggnader omfattas?

Kravet gäller byggherrar som ansöker om bygglov från och med 1 januari 2022 för nya byggnader. Undantag finns bland annat för:

• Byggnader med tidsbegränsat bygglov på högst två år
• Byggnader för industri- eller verkstadsändamål
• Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring
• Byggnader som inte är större än 100 kvadratmeter
• Byggnader för totalförsvaret eller med betydelse för rikets säkerhet
• Byggherrar som är privatpersoner och bygger åt sig själva

Vilka skeden ingår (A1–A5)?

Klimatdeklarationen omfattar idag byggskedet enligt EN 15978. Det innebär modulerna nedan – samtliga beräknas i Klimatkalkylatorn.

Gränsvärden från 2027

Idag är klimatdeklarationen en redovisningsplikt utan gränsvärden, men Boverket har föreslagit bindande gränsvärden från 2027. Förslaget innebär riktvärden i storleksordningen 20 kg CO2e per kvadratmeter BTA för flerbostadshus, med motsvarande nivåer för andra byggnadstyper. Att börja räkna tidigt ger dig marginal när gränsvärdena börjar gälla.

Klimatkalkyl vs klimatdeklaration – vad är skillnaden?

Begreppen blandas ofta ihop. En klimatkalkyl är en frivillig klimatberäkning som görs tidigt i projektet för att jämföra material- och konstruktionsval. En klimatdeklaration är den formella redovisning som lämnas till Boverket när byggnaden är färdig.

Båda bygger på samma metod (EN 15978) och samma underlag – Boverkets klimatdatabas. Klimatkalkylatorn används för båda: räkna iterativt i tidigt skede och exportera färdigt underlag för den slutgiltiga deklarationen.

Så jobbar du i Klimatkalkylatorn – steg för steg

1. Skapa projekt och välj skede – välj mellan förstudie, systemhandling, bygghandling eller relationshandling. Skedet följer med på rapporter och i variantjämförelsen.
2. Ange BTA och byggnadstyp – bruttoarean används som referensenhet för att jämföra mot kommande gränsvärden (kg CO2e/m²).
3. Importera mängder från BIM (IFC, Revit), CAD (DWG, SketchUp) eller mängdförteckning (Excel, CSV). Stora BIM-filer laddas upp serverside.
4. Matcha mot Boverkets klimatdatabas – AI föreslår rätt resurs för varje material. Justera, dela in i zoner och byggdelar.
5. Jämför varianter – duplicera projektet och testa alternativa konstruktioner sida vid sida i scenariovyn.
6. Kör LCC parallellt med LCA – lägg in pris och livslängd per material och få livscykelkostnad bredvid klimatpåverkan.
7. Granska, exportera och dela – exportera till PDF, Excel (med egen LCC-flik) eller CSV. Bjud in kollegor eller dela en publik projektrapport med beställaren.

Boverkets klimatdatabas – officiella emissionsfaktorer

Boverkets klimatdatabas innehåller generiska klimatdata för svenska byggmaterial – betong, stål, trä, isolering, gips med flera. Varje resurs har en emissionsfaktor (kg CO2e per enhet) per modul A1–A3, A4 och A5. Klimatkalkylatorn hämtar live från Boverkets API (version 02.06.000) så att dina beräkningar alltid använder gällande data. Vid driftstopp används en lokal kopia.

Variantjämförelse – hitta lägsta klimatpåverkan

I tidiga skeden är det materialvalen som styr klimatpåverkan. Duplicera ditt projekt till flera varianter (t.ex. betongstomme vs. KL-trä) och jämför A1–A5, per modul och per m² BTA sida vid sida. Varje variant kan ha eget skede och egna antaganden – perfekt när du går från förstudie till systemhandling.

LCC parallellt med LCA – byggherrarnas krav

Beställare frågar allt oftare efter både klimatpåverkan och livscykelkostnad. Klimatkalkylatorn räknar LCC (Life Cycle Cost) parallellt med LCA: lägg in pris per enhet, livslängd, underhållsintervall och diskonteringsränta per material – och få totalkostnad över byggnadens livslängd i samma vy som CO2-resultatet.

Alla antaganden exporteras till Excel i en egen LCC-flik så att kalkylen är spårbar och kan granskas av ekonomi och hållbarhet samtidigt.

Samarbete och delbara rapporter

Bjud in kollegor till projekt med olika behörigheter (läs, redigera, granska) eller dela en publik projektrapport via länk – utan inloggning. Användbart när beställaren vill följa klimatarbetet utan att behöva eget konto. Allt skyddas av rollbaserad åtkomst och granskningsloggar.

Livscykelanalys (LCA) och EN 15978

Klimatdeklaration är en förenklad livscykelanalys (LCA) av en byggnad enligt europastandarden EN 15978. Standarden delar in byggnadens livscykel i moduler A–D: A (byggskedet), B (driftskedet), C (slutskedet) och D (potentiella vinster utanför systemgränsen). Det svenska lagkravet täcker idag A1–A5, men utvidgningar mot drift och rivning är på gång inför 2027.

Så hjälper Klimatkalkylatorn dig

Klimatkalkylatorn är byggd för att göra Boverkets metod tillgänglig redan i tidiga skeden – när du fortfarande kan påverka materialval och konstruktion.

Vanliga frågor