Exempelrapport · Flerbostadshus
Så ser en färdig klimatberäkning ut
Hela rapporten för ett flerbostadshus på 4 200 m² BTA – från mängdlista till granskad slutsumma. Varje siffra på sidan räknas fram i webbläsaren med Boverkets klimatdatabas och samma beräkningsmotor som arbetsytan använder.
Resultat A1–A5
231kg CO₂e/m² BTA
Totalt 971,1 ton CO₂e fördelat på 37 poster.
3,79 kg CO₂e/m² BTA under det föreslagna gränsvärdet för flerbostadshus (235 kg).
01 · Sammanfattning
Nyckeltalen som redovisas i deklarationen
Klimatdeklarationen redovisar byggskedet A1–A5 både som total och per kvadratmeter bruttoarea. Nyckeltalen nedan är de som Boverkets e-tjänst efterfrågar, plus jämförelsen mot referensnivån och det föreslagna gränsvärdet.
Totalt A1–A5
971,1ton CO₂e
971 086 kg CO₂e för hela byggskedet
Per m² BTA
231kg CO₂e/m²
måttlig klimatpåverkan enligt Boverkets referensintervall
Mot gränsvärde 2030
−1,6 %av 235 kg
Marginal till Boverkets föreslagna bindande nivå för flerbostadshus
Materialmängd
971kg/m² BTA
4 076,7 ton byggnadsmaterial – samma vikt som i materialpasset
Undviket genom återbruk
31,6ton CO₂e
95 000 kg återbrukat tegelsten
Sänkt sedan systemhandling
398,5ton CO₂e
29,1 % lägre än utgångsläget på 326 kg/m² BTA
Granskningsbetyg
B83/100
22 kontroller godkända, 0 kritiska anmärkningar
Livscykel-GWP
366kg CO₂e/m²
A1–A5 plus driftenergi B6 över 50 år
02 · Underlag
Projektfakta och antaganden
En klimatdeklaration ska kunna granskas i efterhand. Därför redovisas byggnadens data, systemgräns, databasversion och beräkningstidpunkt tillsammans med resultatet.
- Projekt
- Kv. Skogsbacken etapp 2
- Fastighetsbeteckning
- Skogsbacken 3:12, Uppsala
- Byggnadstyp
- Flerbostadshus
- Bruttoarea (BTA)
- 4 200 m²
- Antal lägenheter
- 48 st, 6 våningar
- Konstruktion
- Platta på mark med betongstomme och prefabricerade hålbjälklag
- Skede
- Bygghandling (2026-05-18)
- Jämförs med
- Systemhandling (2026-02-09)
- Systemgräns
- A1–A3, A4 och A5 enligt SFS 2021:787
- Datakälla
- Boverkets klimatdatabas 02.07.000
- Datakvalitet
- 62,8 % generiska data, 37,2 % EPD
- Beräkningsverktyg
- Klimatkalkylatorn
Exempelprojektet är fiktivt och mängderna är typiska för ett svenskt flerbostadshus med betongstomme. Emissionsfaktorerna är däremot hämtade rakt ur Boverkets klimatdatabas, så resultatet ligger på en realistisk nivå. Använd sidan som mall – inte som underlag för en inlämning.
03 · Skedesfördelning
Var i byggskedet utsläppen uppstår
Produktskedet A1–A3 dominerar i nästan alla byggprojekt. A4 är transporten fram till arbetsplatsgränsen och A5 innehåller spill, drivmedel och byggel – posterna som byggplatsen själv styr över.
A1–A3
81,4 %
790,0ton CO₂e
188 kg/m² BTA
Produktskedet
Råvaror, transport till fabrik och tillverkning
A4
14,6 %
141,6ton CO₂e
33,7 kg/m² BTA
Transport till byggplats
Lastbil och fartyg fram till arbetsplatsgräns
A5
4,1 %
39,4ton CO₂e
9,38 kg/m² BTA
Byggproduktion
Spill, drivmedel, byggel och byggvärme
04 · Byggdelar
Klimatpåverkan per byggdel (BSAB)
Byggdelsindelningen visar var i konstruktionen utsläppen sitter och är den vy som gör störst nytta i projekteringsmöten. Bjälklag och stomme står tillsammans för drygt hälften av byggskedet i det här projektet.
| Byggdel | kg CO₂e | kg/m² BTA | Andel | |
|---|---|---|---|---|
| 25 Bjälklag | 252 830 | 60,2 | 26,0 % | |
| 28 Ytterväggar | 207 823 | 49,5 | 21,4 % | |
| 27 Stomme | 177 706 | 42,3 | 18,3 % | |
| 23 Grundläggning | 97 329 | 23,2 | 10,0 % | |
| 31 Fasadbeklädnad | 68 852 | 16,4 | 7,1 % | |
| 29 Innerväggar | 49 865 | 11,9 | 5,1 % | |
| 43 Golv & ytskikt | 29 082 | 6,92 | 3,0 % | |
| 52 VS-installationer | 27 525 | 6,55 | 2,8 % | |
| 55 Ventilation | 17 530 | 4,17 | 1,8 % | |
| 63 El-installationer | 15 204 | 3,62 | 1,6 % | |
| 98 Byggplatsens energianvändning | 13 715 | 3,27 | 1,4 % | |
| 26 Yttertak | 13 626 | 3,24 | 1,4 % |
05 · Materiallista
De tolv poster som styr resultatet
Rapportens materiallista redovisar mängd, enhet, byggdel och utsläpp per post. I det här projektet står de tolv största posterna för nästan hela byggskedet – det är där en åtgärd faktiskt syns i slutsumman.
| Material | Byggdel | Mängd | kg CO₂e | Andel |
|---|---|---|---|---|
| Hålbjälklag, HD/F, klimatförbättrad (EPD S-P-04188) | 25 Bjälklag | 1 010 m³= 1 363 500 kg | 235 749 | 24,3 % |
| Halvsandwichväggar, VI, klimatförbättrad (EPD S-P-03972) | 28 Ytterväggar | 350 m³= 455 000 kg | 125 080 | 12,9 % |
| Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C30/37 | 27 Stomme | 430 m³= 1 010 500 kg | 117 329 | 12,1 % |
| Fönster, trä/aluminium, sidhängt, 3-glas | 28 Ytterväggar | 620 m²= 24 304 kg | 71 306 | 7,3 % |
| Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C20/25 | 23 Grundläggning | 260 m³= 611 000 kg | 60 428 | 6,2 % |
| Tegelsten | 31 Fasadbeklädnad | 120 000 kg | 47 484 | 4,9 % |
| Armeringsstål, obearbetad, 100 % skrotbaserad exkl legering | 27 Stomme | 46 000 kg | 42 315 | 4,4 % |
| Lättreglar av stål, primär | 29 Innerväggar | 9 000 kg | 27 963 | 2,9 % |
| Armeringsstål, obearbetad, 100 % skrotbaserad exkl legering | 23 Grundläggning | 26 000 kg | 23 917 | 2,5 % |
| Konstruktionsstål, alla sorter, 80 % primär råvara | 52 VS-installationer | 7 000 kg | 23 876 | 2,5 % |
| Avjämningsmassor < 22 % cement | 43 Golv & ytskikt | 70 000 kg | 20 405 | 2,1 % |
| Konstruktionsstål, 100 % skrotbaserad exkl. legeringsämnen | 27 Stomme | 14 000 kg | 18 061 | 1,9 % |
06 · Åtgärder
Så gick projektet från över till under gränsvärdet
I systemhandlingsskedet låg projektet över Boverkets föreslagna nivå. Nio beslut mellan systemhandling och bygghandling flyttade resultatet – varje besparing nedan är räknad på samma materiallista och summerar exakt till skillnaden mellan de två beräkningarna.
Systemhandling
326kg CO₂e/m²
38,8 % över föreslaget gränsvärde
Åtgärdat
398,5ton CO₂e
29,1 % lägre klimatpåverkan i byggskedet
Bygghandling
231kg CO₂e/m²
1,6 % under föreslaget gränsvärde
Åtgärd 1
Klimatförbättrade prefabelement med verifierad EPD
Håldäck och fasadelement kommer från samma prefableverantör. I bygghandlingen upphandlades den klimatförbättrade receptvarianten, och leverantören redovisar verifierade EPD:er per elementtyp. De generiska värdena i Boverkets databas innehåller ett konservativt påslag – med EPD:n räknas det faktiska receptet i stället.
Generiska element → klimatförbättrade element med EPD, 1 819 ton prefab
−110 007kg CO₂e
26,2 kg/m² BTA
Åtgärd 2
Utfackningsväggar i trä mot gårdsfasaderna
Gårdsfasaderna var i systemhandlingen ritade som bärande betongelement med slät betongyta. Eftersom stommen ändå tar lasterna kunde de bytas mot lätta utfackningsväggar med träregelstomme och stående träpanel. Bytet minskar också grundlasten och kortar monteringstiden.
356 m² sandwichelement → utfackningsvägg i trä
−63 530kg CO₂e
15,1 kg/m² BTA
Åtgärd 3
Optimerad och klimatförbättrad stomme
Efter en omräkning av bjälklagsupplag och väggtjocklekar kunde betongvolymen i stommen minskas med cirka 8 procent, med följdeffekt på armeringsmängden. Samtidigt gjuts stommen i klimatförbättrad C30/37 (Svensk Betongs nivå 1–2), vilket ryms i tidplanen eftersom formen ändå står kvar över helgen.
470 → 430 m³ betong, C30/37 → klimatförbättrad C30/37, 50 → 46 ton armering
−56 675kg CO₂e
13,5 kg/m² BTA
Åtgärd 4
Fossilfri och elektrifierad byggarbetsplats
Eldrivna mindre maskiner, elansluten byggvärme och uppföljning av bränsleuttag sänkte platsdriften utan att förlänga byggtiden. Resterande maskindrift tankas med HVO100, vilket skrevs in i entreprenadavtalet och följs upp med leveranskvitton per tankning.
20 000 liter diesel → 17 000 liter HVO100, 140 → 120 MWh el
−55 833kg CO₂e
13,3 kg/m² BTA
Åtgärd 5
Återbrukat fasadtegel på gårdsfasaderna
95 ton rensat fasadtegel från en rivning i samma kommun. Enligt Boverkets regler redovisas återbruk med noll i A1–A3 och A5 – transporten (A4) räknas som vanligt.
215 ton nytt tegel → 120 ton nytt + 95 ton återbrukat
−31 616kg CO₂e
7,53 kg/m² BTA
Åtgärd 6
Skrotbaserat konstruktionsstål i stommen
Pelare, balkar och hisschakt upphandlades från ett nordiskt verk med ljusbågsugn och fossilfri el. Kravet ställdes som ett GWP-tak per ton i förfrågningsunderlaget och verifieras med EPD vid leverans.
80 % primär råvara → 100 % skrotbaserat, 14 ton
−29 691kg CO₂e
7,07 kg/m² BTA
Åtgärd 7
Klimatförbättrad betong i grunden
Platta på mark och grundkonstruktion gjuts med klimatförbättrad C20/25 i stället för standard C25/30. Längre härdningstid accepterades i tidplanen.
C25/30 → klimatförbättrad C20/25
−23 719kg CO₂e
5,65 kg/m² BTA
Åtgärd 8
Återvunnen aluminium i plåt och räcken
Balkongräcken, fönsterbleck och fasadplåt upphandlades med krav på hög andel återvunnen aluminium och verifierande EPD.
Primär → återvunnen aluminium, 3,2 ton
−18 045kg CO₂e
4,30 kg/m² BTA
Åtgärd 9
Återvunnen koppar i rör och ledningar
Tappvatten- och värmerör beställdes från ett verk som redovisar 97 procent skrotbaserad koppar. Rören är identiska i utförande – skillnaden ligger i råvaran och verifieras med leverantörens EPD.
51 % → 97 % skrotbaserad koppar, 4,8 ton
−9 349kg CO₂e
2,23 kg/m² BTA
07 · Livscykel-GWP
Byggskede plus drift – det som redovisas från 2028
Från 1 januari 2028 ska klimatdeklarationen omfatta byggnadens hela livscykel (livscykel-GWP), inte bara byggskedet. Driftenergin B6 räknas här över en referensperiod på 50 år med antagande om fortsatt avkarbonisering av el och fjärrvärme.
| Post | kWh/m²·år | kg CO₂e/kWh | kg CO₂e/m² BTA |
|---|---|---|---|
| Uppvärmning och varmvatten (fjärrvärme – svenskt medel) | 48 | 0,046 | 109 |
| Fastighetsel (el – nordisk elmix) | 16 | 0,032 | 25,2 |
| Summa B6 | 64 | — | 134 |
Byggskede A1–A5
231
kg CO₂e/m² BTA – omfattas av dagens deklaration
Driftenergi B6
134
kg CO₂e/m² BTA över 50 år
Livscykel-GWP totalt
366
kg CO₂e/m² BTA – A1–A5 och B6 tillsammans
Driftenergin jämförs aldrig mot gränsvärdet för byggskedet. Den redovisas separat och blir en egen post när livscykel-GWP införs 2028.
08 · Osäkerhet
Hur brett är resultatet egentligen?
En klimatberäkning är aldrig en exakt siffra. Spannet nedan väger samman spridningen i emissionsfaktorerna med hur säkert mängdunderlaget är i projektskedet – och visar vilka poster som driver osäkerheten mest.
Punktskattning
231
kg CO₂e/m² BTA
Sammanvägt spann
±10 %
208–254 kg/m²
Skede
Bygghandling
Mängd ±8 % · data ±6 %
| Post | Datakvalitet | Andel A1–A5 | Faktorosäkerhet | ± kg CO₂e | Av spannet |
|---|---|---|---|---|---|
| Hålbjälklag, HD/F, klimatförbättrad (EPD S-P-04188) | EPD | 24,3 % | ± 15 % | 35 362 | 35,5 % |
| Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C30/37 | Generiskt värde | 12,1 % | ± 25 % | 29 332 | 24,4 % |
| Halvsandwichväggar, VI, klimatförbättrad (EPD S-P-03972) | EPD | 12,9 % | ± 15 % | 18 762 | 10,0 % |
| Fönster, trä/aluminium, sidhängt, 3-glas | Generiskt värde | 7,3 % | ± 25 % | 17 826 | 9,0 % |
| Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C20/25 | Generiskt värde | 6,2 % | ± 25 % | 15 107 | 6,5 % |
| Tegelsten | Generiskt värde | 4,9 % | ± 25 % | 11 871 | 4,0 % |
Marginal mot gränsvärdet
Marginal mindre än osäkerheten
Resultatet klarar gränsvärdet i punktskattningen, men spannets övre kant går över. Marginalen är alltså inte säkerställd.
Marginal +3,79 kg/m² mot ett spann på ±23,3 kg/m².
Data eller mängder?
37 % av variansen kommer från emissionsfaktorerna och 63 % från mängdunderlaget. Prioritera den större delen först – det är där spannet faktiskt krymper.
DataMängder
Så krymper spannet
5 generiska poster står tillsammans för 338 862 kg CO₂e. Byts de mot verifierade leverantörs-EPD:er faller dataosäkerheten från ±6 % till ±5 % – utan att en enda mängd ändras.
Spannet räknas som √(data² + mängd²). Emissionsfaktorernas avvikelser är oberoende och summeras kvadratiskt, mängdosäkerheten är systematisk och slår igenom linjärt. Läs det som ett rimligt utfallsrum, inte som ett statistiskt konfidensintervall.
09 · Granskning
Automatisk kvalitetskontroll före inlämning
Innan rapporten lämnas vidare körs beräkningen genom en granskning med kontroller för fullständighet, rimlighet, datakvalitet och regelefterlevnad. Exemplet nedan visar hur resultatet ser ut – med anmärkningar kvar, precis som i ett verkligt projekt.
Granskningsbetyg
B
83 / 100
Nästan klar
- Godkända
- 22
- Varningar
- 1
- Kritiska
- 0
Täckningsgrad
93,0 %
IVL:s anvisningar kräver minst 80 % täckning. Uppräknat till full byggnad blir resultatet 249 kg CO₂e/m² BTA.
63 % av utsläppen bygger på generiska dataVarning
Generiska värden i Boverkets klimatdatabas innehåller ett osäkerhetspåslag och överskattar därför normalt utsläppen.
Hämta leverantörsspecifika EPD:er för de största posterna – ger ofta 10–25 % lägre resultat.
Boverkets klimatdatabas: generiska värden har konservativt påslag.
2 material förekommer flera gångerAtt se över
Samma material ligger på flera rader med samma byggdel och zon. Det kan vara avsiktligt, men är också ett vanligt dubbelräkningsfel.
Slå ihop raderna eller separera dem på olika byggdelar/zoner.
5 poster ligger utanför klimatdeklarationens omfattningAtt se över
Installationer och markarbeten (6 % av utsläppen) ingår inte i lagkravet men får redovisas frivilligt.
Behåll dem för intern styrning – exkludera dem i inlämningsfilen om du bara vill redovisa lagkravet.
Lag (2021:787): installationer och markarbeten omfattas inte.
Marginalen till gränsvärdet är mindre än osäkerhetenAtt se över
Resultatet 231 kg CO₂e/m² BTA klarar Flerbostadshus: 235 kg CO₂e/m² BTA med 4 kg CO₂e/m² marginal, men spannet 208–254 kg CO₂e/m² BTA (±10 %) går över gränsen.
Minska osäkerheten innan resultatet används som beslutsunderlag: byt de största generiska posterna mot leverantörs-EPD och uppdatera skedet när mängderna är säkrade (nu bygghandling, ±8 % mängdosäkerhet).
Boverket rapport 2026:16 – föreslagna gränsvärden, bindande från 1 januari 2030.
22 kontroller godkända – bland annat armeringsmängd per m³ betong (55 kg/m³), rimligt intervall för kg CO₂e per m² BTA, komplett byggdelsindelning och angiven bruttoarea.
10 · Materialpass
Vad byggnaden består av – och vad som kan återbrukas sedan
Samma mängdlista som ger klimatsiffran beskriver också byggnadens materiallager: 4 076,7 ton material, motsvarande 971 kg per m² BTA. Materialpasset är den sammanställningen – vikt, sammansättning, återbruk, teknisk livslängd och slutskede per post – och kan följa byggnaden vidare till förvaltning, certifiering och framtida rivning.
Materialvikt
4 076,7ton
Fördelat på 37 materialposter. Drivmedel och byggel har ingen vikt i databasen och räknas inte in.
Materialintensitet
971kg/m² BTA
Inom spannet 400–2200 kg/m² BTA. Ett tungt betongprojekt hamnar högt i spannet, en trästomme lägre.
Återbrukat
2,3% av vikten
95,0 ton återbrukat fasadtegel, vilket undviker 31 616 kg CO₂e jämfört med nytt tegel.
Produktspecifik data
45% av vikten
Andelen av materialvikten som vilar på EPD eller annan produktspecifik uppgift – resten på generiska värden ur Boverkets klimatdatabas.
| Materialkategori | Vikt (ton) | Andel av vikt | kg/m² BTA | kg CO₂e |
|---|---|---|---|---|
| Betong | 3 440,0 | 84,4 % | 819 | 538 586 |
| Murblock och tegel | 215,0 | 5,3 % | 51 | 53 460 |
| Bruk och bindemedel | 138,0 | 3,4 % | 33 | 38 153 |
| Stål och andra metaller | 127,5 | 3,1 % | 30 | 187 241 |
| Byggskivor | 66,4 | 1,6 % | 16 | 25 844 |
| Trävaror | 42,3 | 1,0 % | 10 | 4 773 |
| Fönster, dörrar och glas | 25,2 | 0,6 % | 6 | 72 966 |
| Isolering | 15,9 | 0,4 % | 4 | 30 494 |
| Tätskikt | 6,5 | 0,2 % | 2 | 5 856 |
11 · Leverabler
Filerna som följer med rapporten
Samma beräkning kan lämnas vidare i fyra format – till beställaren, till granskaren och till Boverkets e-tjänst. PDF-knappen längst upp på sidan skapar exempelrapporten direkt i webbläsaren.
PDF-rapport
Försättsblad, sammanfattning, byggdelar, hotspots och full materiallista – formaterad för utskrift och beställarleverans.
Excel
Alla poster med mängd, faktor och utsläpp per modul. Rader summerar exakt till rapportens total, redo för vidare bearbetning.
CSV
Rådata för import i egna mallar och kalkylsystem, plus ett materialpass med vikt, återbruk, livslängd och slutskede per post.
Boverket-underlag
Strukturerad fil med byggdelar, mängder och resurser enligt e-tjänstens uppställning, inklusive markering av återbrukade produkter.
12 · Vanliga frågor
Frågor om exempelrapporten
Är exempelrapporten en riktig klimatdeklaration?
Nej. Exemplet visar hur en färdig klimatberäkning ser ut och vilka siffror som redovisas. En klimatdeklaration lämnas in i Boverkets e-tjänst av byggherren och ska bygga på projektets verkliga mängder och verifierbara underlag. Exempelprojektet är fiktivt, men alla emissionsfaktorer kommer från Boverkets klimatdatabas.
Vilka moduler ingår i beräkningen?
A1–A3 (råvaror, transport till fabrik och tillverkning), A4 (transport till byggarbetsplatsen) och A5 (byggproduktion inklusive spill och platsdrift). Det är den systemgräns som gäller för klimatdeklaration enligt SFS 2021:787. Driftenergi (B6) redovisas separat på sidan eftersom den ingår i det kommande livscykel-GWP-kravet 2028, men inte i dagens deklaration.
Hur redovisas det återbrukade teglet?
Återbrukade byggprodukter redovisas med noll i A1–A3 och noll i A5, medan transporten till byggarbetsplatsen (A4) räknas som vanligt. Exemplet innehåller 95 ton återbrukat fasadtegel, och rapporten visar hur mycket utsläpp som undveks jämfört med nytt tegel.
Varför jämförs resultatet mot 235 kg CO₂e per m² BTA?
Boverket föreslår i rapport 2026:16 bindande gränsvärden från 1 januari 2030. För flerbostadshus är den föreslagna nivån 235 kg CO₂e per m² BTA för byggskedet A1–A5. Nivån är satt utifrån ett referensvärde för dagens byggande på 358 kg CO₂e per m² BTA (samma rapport, bilaga 3), som har samma omfattning som gränsvärdet – klimatpåverkan från fast utrustning är avdragen.
Hur säkert är resultatet – finns det ett osäkerhetsspann?
Ja, och det redovisas öppet i avsnitt 08. Spannet väger samman två helt olika osäkerheter: spridningen i emissionsfaktorerna (generiska värden i Boverkets klimatdatabas räknas som ±25 %, verifierad EPD enligt EN 15804+A2 som ±15 %) och mängdosäkerheten i det aktuella projektskedet. Faktorerna är oberoende av varandra och summeras kvadratiskt, medan mängdosäkerheten är systematisk och slår igenom linjärt över hela underlaget. Resultatet ska läsas som ett rimligt utfallsrum, inte som ett statistiskt konfidensintervall.
Kan jag räkna på mitt eget projekt med samma uppställning?
Ja. Öppna exemplet i kalkylatorn, byt ut mängderna mot dina egna eller importera en mängdlista från Excel eller IFC. Rapporten, granskningen och exportfilerna genereras på samma sätt för alla projekt, och inget konto krävs för att komma igång.
Vidare läsning
Fördjupa dig i metoden bakom siffrorna
Nästa steg
Räkna på ditt eget projekt
Börja från exemplet och byt ut mängderna, eller importera en mängdlista från Excel eller IFC. Rapporten, granskningen och exportfilerna fungerar likadant för alla projekt. Inget konto krävs för att komma igång.