Byggnadens klimatpåverkan – så förstår och minskar du utsläppen

En byggnads klimatpåverkan mäts som utsläpp av växthusgaser under hela eller delar av byggnadens livscykel. I Sverige krävs idag redovisning av byggskedet (A1–A5) enligt SFS 2021:787. Det inkluderar råvaruutvinning, tillverkning, transport till byggarbetsplats och själva byggproduktionen. Klimatkalkylatorn beräknar även användningsskedet (B1–B7), slutskedet (C1–C4) och återvinningspotential (D) – så att du ser hela bilden, inte bara byggskedet.

De material som vanligtvis står för störst klimatpåverkan i svenska byggnader är:

• Betong och cement – cementtillverkning är en av de största punktkällorna till CO₂-utsläpp i byggsektorn.
• Stål – särskilt i bärande konstruktioner och armering.
• Isolering – olika isoleringstyper har mycket varierande klimatpåverkan beroende på råvara och tillverkningsprocess.
• Gips och keramik – energikrävande tillverkning och transport.

Genom att byta ut eller minska mängden av dessa material, eller välja alternativa produkter med lägre emissionsfaktorer, kan klimatpåverkan ofta minska med 20–40 %.

De mest effektiva åtgärderna i tidigt skede är:

• Bygg materialsmart – välj konstruktioner med låg klimatpåverkan per funktion, till exempel trä- eller KL-trästomme istället för betong i vissa byggnadstyper.
• Effektivisera mängder – undervärdera inte betydelsen av att minska överdimensionering. Mindre material betyder färre utsläpp.
• Välj lokal leverantör – kortare transportsträckor minskar A4-modulen märkbart.
• Planera för återbruk – material som kan demonteras och återanvändas ger positiva värden i modul D.

Sedan 2022 krävs klimatdeklaration för de flesta nya byggnader enligt SFS 2021:787. Boverket har föreslagit bindande gränsvärden från 2027, med riktvärden runt 20 kg CO₂e/m² BTA för flerbostadshus. Att börja räkna redan i förstudien ger dig marginal att anpassa projektet innan gränsvärdena träder i kraft.