Betong vs KL-trä: räkneexempel för ett flerbostadshus på 4 000 m² BTA

Byggnaden är den referensbyggnad som används i exempelrapporten: ett flerbostadshus i sex våningar med platta på mark, tegelfasad, FTX-ventilation och vattenburen värme. Den räknas här i två varianter där allt utom stomsystemet är identiskt:

• Bruttoarea (BTA): 4 000 m²
• Fasad: fasadtegel på murbruk, identisk i båda varianterna
• Tak: tätskiktsmatta, lösull och träkonstruktion, identiskt
• Innerväggar: stålregel med gips, identiska
• Installationer: VS, ventilation och el, identiska
• Fönster och dörrar: 3-glas trä/alu, identiska
• Emissionsfaktorer: Boverkets klimatdatabas, generiska värden

Det som skiljer är byggdelarna 23 grundläggning, 25 bjälklag, 27 stomme och 28 ytterväggarnas bärande skikt – plus platsdriften i A5, eftersom en prefabricerad trästomme monteras snabbare och kräver mindre byggvärme.

Att grunden ändras är inte en modellfiness: en KL-trästomme väger betydligt mindre, vilket ger mindre armering i platta och kantbalkar. I exemplet räknas det som 16 procent lägre armeringsmängd i grundläggningen.

Tabellen visar de poster där varianterna går isär. Övriga poster – fasad, innerväggar, installationer, ytskikt och tak – är identiska och tar därför ut varandra i jämförelsen.

KL-träbjälklaget är 250 mm och kompletteras med 60 mm pågjutning för att klara stegljudskraven – utan den skulle jämförelsen bli orättvis mot betongen. Trapphus och hisschakt är kvar i betong även i trävarianten, vilket är det normala i svenska projekt.

Med generiska värden ur Boverkets klimatdatabas fördelar sig resultatet så här per modul och kvadratmeter BTA:

Ändra bruttoarean nedan för att se hur de tre stomsystemen förhåller sig till varandra och till det föreslagna gränsvärdet – beräkningen görs direkt i webbläsaren med samma emissionsfaktorer.

Produktskedet A1–A3 står för 82 procent av betongvariantens utsläpp och 81 procent av trävariantens. Det är alltså i materialvalet skillnaden avgörs – inte i transporterna.

Räknar man bara på de byggdelar som faktiskt ändras blir skillnaden tydligare: 234,2 mot 130,3 kg CO₂e/m² BTA – en reduktion på 44 procent för de utbytta delarna. Att helheten "bara" sjunker 35 procent beror på att fasad, installationer och innerväggar är oförändrade.

Boverket föreslår 235 kg CO₂e/m² BTA i A1–A5 för flerbostadshus från 2030. Betongvarianten landar 62,7 kg över gränsen medan trävarianten klarar den med 41,3 kg marginal.

Det betyder inte att betong är omöjligt efter 2030 – det betyder att en betongstomme kräver aktiva åtgärder för att komma under. Med klimatförbättrad betong, armering med EPD och optimerad dimensionering kommer samma byggnad under gränsen, vilket visas i åtgärdssimulatorn på sidan om att minska klimatpåverkan.

Samma byggnad med stålstomme och samverkansbjälklag (profilerad plåt och 120 mm pågjutning) hamnar på 335,6 kg CO₂e/m² BTA – alltså −37,9 kg lägre än betongvarianten och 141,9 kg högre än trävarianten.

Stål är känsligast av de tre för vilken data som används. Generiskt konstruktionsstål i Boverkets databas utgår från en europeisk mix med 80 procent primär råvara. Posten för 100 procent skrotbaserat konstruktionsstål ligger 64 procent lägre i A1–A3 – vilket kan flytta stålvarianten en bra bit ner mot trävariantens nivå. Kräv EPD i upphandlingen om stommen är av stål.

Räkneexemplet visar en stor skillnad – men det finns viktiga nyanser:

• Modul D – KL-trä får ofta en stor positiv potential, men den ska redovisas separat och inte räknas av från A1–A5.
• Biogent kol – Boverkets metod räknar inbundet biogent kol som noll i A1–A3 och redovisar det separat. Träets siffra i tabellen ovan innehåller alltså ingen kolsänka.
• B-modulerna – Trä kan kräva mer underhåll på vissa byggdelar; jämför över hela referensperioden för en rättvis bild när livscykel-GWP blir obligatoriskt 2028.
• Klimatförbättrad betong – Generisk C30/37 ligger på 341 kg CO₂e/m³ i Boverkets databas medan klimatförbättrad C20/25 ligger på 215, alltså 37 procent lägre. Byter man ut betongen där hållfasthetskravet tillåter det krymper skillnaden mot KL-trä påtagligt.
• Brand, ljud och fukt – KL-trä kräver åtgärder som inte alltid syns i klimatkalkylen men påverkar både kostnad och materialmängd. Pågjutningen i exemplet är ett sådant tillägg.

För den här byggnaden ger KL-trä 35 procent lägre klimatpåverkan i A1–A5 enligt Boverkets generiska värden – 193,7 mot 297,7 kg CO₂e/m² BTA. Det är en stor skillnad, men inte ett automatiskt svar: med klimatförbättrad betong, armering med EPD och slankare dimensionering närmar sig betongvarianten. Det viktigaste budskapet är att de bärande delarna står för 79 procent av klimatpåverkan i betongvarianten – därför ska stomvalet göras tidigt, med siffror på bordet.