Räkneexempel

    Betong vs KL-trä: räkneexempel för ett flerbostadshus på 4 000 m² BTA

    · · 14 min läsning

    En av de vanligaste frågorna i tidig projektering är vilken stomme som ger lägst klimatpåverkan. Den här artikeln räknar igenom ett verkligt exempel: ett flerbostadshus på 4 000 m² BTA, fem våningar, i Stockholm. Vi jämför en betongstomme mot en KL-trästomme med Boverkets klimatdatabas (02.06.000) som underlag och redovisar resultatet per modul, per byggdel och totalt.

    Snabbstart

    • Samma BTA, samma planlösning, samma fasad – endast stommen byts ut.
    • Värden från Boverkets klimatdatabas, inga leverantörs-EPD:er.
    • Reslutat redovisas per modul A1–A5 och totalt per m² BTA.
    • Resultaten kan reproduceras genom att duplicera projektet i Klimatkalkylatorn.

    Öppna arbetsytan direkt

    Verktyg byggt på Boverkets klimatdatabas. Importera IFC eller Excel, eller börja från ett tomt projekt.

    Reproducera räkneexemplet

    1. Förutsättningar

    Projektet är konstruerat så att skillnaden ska vara isolerad till stommen:

    • Bruttoarea (BTA): 4 000 m²
    • Fem våningar med plant tak
    • Stockholm – elnät med svensk elmix för A5
    • Fasad: tegel + mineralull, identisk i båda varianterna
    • Tak: papp + isolering, identiskt
    • Grund: betongplatta, identisk
    • Innerväggar: lättregel med gips, identiska
    • Fönster: 3-glas trä/alu, identiska

    Variabeln är alltså stomme och bjälklag: en variant med platsgjuten betong + armering, en variant med KL-trä-element + limträpelare.

    2. Mängder

    Betongvarianten

    • Platsgjuten betong C30/37: 1 800 m³
    • Armering B500B: 145 ton
    • Form (engångs, plywood): 4 200 m²

    KL-trävarianten

    • KL-trä element (5-skikt): 1 350 m³
    • Limträ-pelare och balkar: 180 m³
    • Tunn betongplatta på bjälklag (ljud): 250 m³
    • Stålbeslag och skruv: 18 ton

    3. Resultat A1–A3 (produktskede)

    Med generiska värden från Boverkets klimatdatabas:

    • Betong: 1 800 m³ × 300 kg CO₂e/m³ = 540 ton CO₂e (betong)
    • Armering: 145 ton × 1 000 kg CO₂e/ton = 145 ton CO₂e
    • A1–A3 totalt betong: ~700 ton CO₂e = 175 kg CO₂e/m² BTA

    • KL-trä: 1 350 m³ × 90 kg CO₂e/m³ (generiskt) = 122 ton CO₂e
    • Limträ: 180 m³ × 100 kg CO₂e/m³ = 18 ton
    • Tunn betong ljudbjälklag: 250 m³ × 300 = 75 ton
    • Stålbeslag: 18 ton × 2 100 kg CO₂e/ton = 38 ton
    • A1–A3 totalt KL-trä: ~253 ton CO₂e = 63 kg CO₂e/m² BTA

    Skillnad i A1–A3: ca 112 kg CO₂e/m² BTA till KL-träets fördel – en reduktion på cirka 64 %.

    4. Resultat A4 och A5

    A4 (transport): KL-trä är lättare men ofta tillverkat i Österrike eller södra Sverige; betong gjuts på plats med lokal leverantör. I räkne­exemplet blir A4 ungefär likvärdigt – cirka 10 kg CO₂e/m² BTA för båda varianterna.

    A5 (byggproduktion): KL-trä monteras snabbare och kräver mindre byggvärme. Skillnaden hamnar på cirka 2–3 kg CO₂e/m² BTA till KL-träets fördel.

    5. Totalt A1–A5

    • Betong: ca 200 kg CO₂e/m² BTA
    • KL-trä: ca 85 kg CO₂e/m² BTA
    • Skillnad: ca 115 kg CO₂e/m² BTA (~57 % lägre med KL-trä)

    6. Varningar och nyanser

    Räkneexemplet visar en stor skillnad – men det finns viktiga nyanser:

    • Modul D – KL-trä får ofta en stor positiv potential, men den ska redovisas separat och inte räknas av från A1–A5.
    • B-modulerna – Trä kan kräva mer underhåll på vissa byggdelar; jämför över hela referensperioden för rättvis bild.
    • Lågklimatbetong – Specifika EPD:er för betong med slagg- eller cementreduktion kan halvera A1–A3 för betongvarianten. Då minskar skillnaden mot KL-trä betydligt.
    • Brand och ljud – KL-trä kräver extra åtgärder som inte alltid syns i klimatkalkylen men kan påverka både kostnad och materialmängd.

    7. Slutsats

    För det här flerbostadshuset ger KL-trä cirka 57 % lägre klimatpåverkan i A1–A5 enligt Boverkets generiska värden. Det är en stor skillnad, men inte ett automatiskt svar – med lågklimatbetong och optimerad armering kan betongvarianten närma sig. Det viktigaste budskapet är att stommen står för 50–70 % av klimatpåverkan, och därför är det här valet ska göras tidigt och med siffror på bordet, inte mage.

    Vanliga frågor

    Är räkneexemplet ett officiellt riktvärde?

    Nej. Det är ett illustrativt exempel som använder Boverkets generiska klimatdatabas. Faktiska projekt får olika resultat beroende på leverantörer, transportavstånd och konstruktionslösningar.

    Kan jag reproducera räkneexemplet i Klimatkalkylatorn?

    Ja. Skapa ett projekt med samma mängder och välj samma poster i Boverkets klimatdatabas. Verktyget genererar samma resultat per modul.

    Varför räknas inte biogen kol till trä?

    Boverkets metod räknar inbunden biogen kol som noll och redovisar den separat. Det är en konservativ princip för att inte överdriva träets klimatnytta på kort sikt.

    Hur påverkar lågklimatbetong resultatet?

    En lågklimatbetong med slaggcement kan ha cirka 150–220 kg CO₂e/m³ istället för 300. Det skulle sänka betongvariantens A1–A3 med cirka 30–50 %.

    Klar att börja räkna?

    Öppna Klimatkalkylatorn och få resultat per modul, per m² BTA och jämfört mot gränsvärden – på minuter.

    Reproducera räkneexemplet

    Relaterade sidor