Klimatdeklaration steg för steg

Enligt lagen är det byggherren som ansvarar för att klimatdeklarationen lämnas in. I praktiken görs själva beräkningen oftast av en LCA-konsult, en hållbarhetsansvarig hos byggentreprenören eller en KMA-ingenjör. Kontrollansvarig (KA) ansvarar för att deklarationen finns med i slutdokumentationen.

Rollerna bör tydliggöras redan vid projektstart – annars hamnar klimatdeklarationen ofta hos byggentreprenören i slutskedet, med små möjligheter att påverka resultatet.

För en komplett klimatdeklaration behövs:

• Fastighetsbeteckning och kommun.
• BTA – uppvärmd bruttoarea, definierad enligt SS 21054:2020.
• Byggnadstyp – används för att jämföra mot kommande gränsvärden 2027.
• Mängder per byggdel – från BIM-modell eller mängdförteckning.
• Transportavstånd från fabrik till byggarbetsplats för A4 (kan schabloniseras).
• EPD:er där sådana används istället för Boverkets generiska värden.

Den absolut största arbetsinsatsen i klimatdeklarationen är mängdberäkningen. Tre vanliga vägar:

• BIM-export (IFC/Revit) – Snabbast om modellen är välordnad. Klimatkalkylatorn läser IFC, RVT, SketchUp och AutoCAD och föreslår automatiskt matchningar.
• Excel-import – Bra om kalkylatorn redan har en mängdförteckning från upphandlingen.
• Manuell inmatning – För förstudier och små projekt där en grov mängd räcker.

Tips: även en grov manuell beräkning på 20 rader (betong, armering, isolering, gips, trä, fönster, plåt) ger ofta 80 % av det slutliga resultatet. Vänta inte på den perfekta BIM-modellen för att börja räkna.

För varje materialrad ska du välja en post i Boverkets klimatdatabas (eller en EPD). Klimatkalkylatorn föreslår automatiskt rätt post baserat på namn och enhet, men det är alltid värt att granska valet – särskilt för material där kvaliteten varierar mycket, som betong (C25 vs C45) och stål (varmvalsat vs kallvalsat). En felaktig match kan flytta resultatet flera ton CO₂e.

När mängder och matchningar är på plats räknar verktyget A1–A3, A4 och A5 automatiskt enligt Boverkets metod. Resultatet visas per modul, per byggdel och per m² BTA. Du ser direkt vilka material som driver utsläppen – ofta är det bottenplatta, stomme och fasad som står för 70–80 % av totalen.

Checklista innan du genererar Boverkets XML:

• BTA stämmer med bygglovshandling.
• Inga material saknar matchning till databas eller EPD.
• Transportavstånd för A4 är rimliga (default 50 km lastbil om okänt).
• Spill för A5 är inkluderat enligt Boverkets schabloner.
• Versionsnummer på klimatdatabasen är dokumenterat.
• Resultatet ligger i rimligt intervall (10–30 kg CO₂e/m² BTA för flerbostadshus är typiskt).

Klimatkalkylatorn genererar en XML-fil som följer Boverkets schema. Logga in i Boverkets e-tjänst med BankID, fyll i grunduppgifter och ladda upp XML:en. Klimatdeklarationen är nu inlämnad och kontrollansvarig kan referera till den i slutdokumentationen.

Spara underlaget i minst fem år – Boverket kan begära ut det vid tillsyn. Använd också beräkningen som underlag för certifieringar (Miljöbyggnad, BREEAM), för marknadsföring av projektet och för att benchmarka kommande projekt mot varandra.