A1–A5 förklarat: vad varje modul faktiskt mäter

Modulerna A1–A5 utgör tillsammans byggskedet i EN 15978. Det är dessa moduler som svensk lag idag kräver redovisning av. Tillsammans speglar de allt som måste hända innan byggnaden står klar och kan tas i bruk – från att råvaran bryts ur marken till att hantverkaren stänger dörren bakom sig.

A1 omfattar utvinning av råvaror: brytning av bergmaterial för cement, jordbruksgrödor för biobaserade material, järnmalm för stål, skog för trä. Här ingår också energianvändning vid utvinningen och transporten av råvaran till första bearbetningssteget.

För cement är A1 särskilt stort eftersom kalkstensbränningen släpper ut CO₂ direkt ur råvaran – inte bara från energin. För trä kan A1 ibland vara negativ p.g.a. inbunden biogen kol, men i Boverkets metod räknas det som noll och redovisas separat.

A2 täcker transporten av råvaran från utvinningsplats till fabriken där den bearbetas. För svenska byggmaterial är A2 ofta liten i förhållande till A1 och A3, men för importerade material (exempelvis stål från Asien eller trä från Sydeuropa) kan A2 bli betydande.

A3 är själva tillverkningen av byggprodukten. Här ingår energiåtgång, kemikalier, processutsläpp och spill i fabriken. För material som stål, aluminium och cement är A3 mycket energi­intensiv och starkt beroende av vilken elmix fabriken använder. Det är därför svensk stålproduktion (med fossilfri el) ofta har lägre A3 än utländsk.

I praktiken redovisas A1, A2 och A3 ofta som en samlad post "A1–A3" i både EPD:er och i Boverkets klimatdatabas, eftersom de hör ihop som ett produktskede.

A4 är transport från fabriken till byggarbetsplatsen. Boverket föreskriver schablonvärden om avstånd inte är känt, men för stora projekt kan det löna sig att räkna med faktiska transportavstånd – särskilt om man väljer leverantörer nära byggplatsen.

För material som betong och tegel, som är tunga och voluminösa, kan A4 utgöra 5–15 % av totalen. För lättare material som mineralull är A4 nästan försumbar.

A5 är allt som händer på byggarbetsplatsen:

• Spill – Boverket räknar med 5–10 % spill för de flesta material.
• Energi – byggvärme, tork­utrustning, bygg­el, hissar.
• Maskiner – kranar, grävmaskiner, betongpumpar.
• Transport på arbetsplatsen och hantering av byggspill.

Med Boverkets generiska data landar A5 på 21–29 kg CO₂e/m² BTA i verktygets referensbyggnader. Posten går att sänka genom fossilfri byggel och arbetsmaskiner, mindre byggvärme och lägre spillprocent.

För ett flerbostadshus i betong på 4 000 m² BTA, räknat med Boverkets generiska värden (version 02.07.000), blir utfallet:

• A1–A3: 244 kg CO₂e/m² BTA
• A4: 29 kg CO₂e/m² BTA
• A5: 26 kg CO₂e/m² BTA
• Totalt A1–A5: 298 kg CO₂e/m² BTA

Samma byggnad med KL-trästomme hamnar på 194 kg CO₂e/m² BTA och med stålstomme på 336. Generiska värden är medvetet konservativa – med leverantörs-EPD:er för de tunga posterna sjunker resultatet, vilket är en av anledningarna till att inlämnade klimatdeklarationer ofta ligger lägre.

Boverkets föreslagna gränsvärde från 2030 avser just byggskedet och ligger på 235 kg CO₂e/m² BTA för flerbostadshus. Ett betongprojekt räknat på generiska data ligger alltså över gränsen – det är A1–A5 som avgör om byggnaden klarar kravet.