Boverkets klimatdatabas – komplett guide till version 02.06.000

Boverkets klimatdatabas är den officiella, statligt förvaltade samlingen av generiska emissionsfaktorer för byggprodukter, transporter och byggprocesser i Sverige. Databasen tas fram av Boverket i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och bygger på underliggande data från svenska och europeiska EPD:er, branschstatistik och vetenskapliga LCA-studier.

Syftet är att alla aktörer ska kunna räkna klimatpåverkan med samma siffror när inga leverantörsspecifika EPD:er finns. Det gör resultaten jämförbara mellan projekt och granskningsbara för Boverket, banker och beställare.

Varje post i databasen anger klimatpåverkan i kg CO₂-ekvivalenter per funktionell enhet (kg, m², m³, m eller styck) uppdelat per modul: A1–A3 (produkt), A4 (transport till byggarbetsplats) och A5 (byggproduktion).

Den aktuella versionen är 02.06.000. Klimatkalkylatorn hämtar alla värden live från Boverkets API och har en tyst fallback till en lokal kopia om tjänsten är otillgänglig – så att din beräkning aldrig stannar mitt i ett möte.

Boverket publicerar en ny version ungefär årligen. När en ny version släpps uppdateras Klimatkalkylatorn automatiskt så att alla projekt får möjlighet att räkna om mot de senaste värdena. Tidigare beräkningar låses till den version som användes vid inlämning – det är så Boverkets e-tjänst förväntar sig att underlaget hanteras.

Klimatdatabasen är organiserad i kategorier som motsvarar de byggdelar och processer som ingår i en klimatdeklaration:

• Bärande konstruktion – betong, armering, stål, KL-trä, limträ, massivträ, lättbalkar.
• Klimatskärm – tegel, puts, träfasader, plåt, fönster, dörrar, takbeläggningar.
• Isolering – mineralull, cellulosa, EPS, XPS, träfiber, PIR.
• Innerväggar och bjälklag – gipsskivor, regelverk, ljudisolering, golvkonstruktioner.
• Transporter – lastbil, tåg, sjötransport med svenska antaganden för avstånd och fyllnadsgrad.
• Byggproduktion – energi, spill och processer på byggarbetsplats för respektive material.

För varje post finns dessutom metadata: enhet, densitet, livslängd, ursprung och en kvalitetsmarkering som visar hur väl underlaget är kontrollerat.

För att skydda mot underrapportering är de generiska emissionsfaktorerna i Boverkets klimatdatabas medvetet satta med en säkerhetsmarginal jämfört med ett genomsnitt. Tanken är att en leverantörsspecifik EPD nästan alltid ska ge ett lägre värde än det generiska – och därmed skapa incitament att redovisa riktiga produkter.

I praktiken innebär det att du nästan alltid kan sänka resultatet genom att byta ut generiska poster mot specifika EPD:er, särskilt för material som betong, stål och isolering där tillverkarna har kommit långt med klimatdeklarationer.

Boverket exponerar klimatdatabasen via ett öppet REST-API. Klimatkalkylatorn använder API:et på två sätt:

• Vid materialvalet – när du söker efter ett material slås Boverkets databas upp i realtid med full fritextsökning, kategorifilter och enhetsval.
• Vid BIM- och Excel-import – AI-matchning föreslår automatiskt rätt post i databasen för varje rad, och du kan bekräfta eller byta ut förslagen innan beräkningen sparas.

För teknisk integration mot din egen Power BI, Revit-plugin eller ERP-system finns Klimatkalkylatorns eget REST-API beskrivet i API-dokumentationen. Då slipper du själv hantera Boverkets schema, versionsbyten och fallback-logik.

När du har leverantörsspecifika EPD:er kan du lägga in dem direkt i ditt material­bibliotek. Verktyget håller isär generiska Boverket-värden från dina egna EPD-värden och visar källan tydligt per material i exporten till PDF, Excel och Boverkets XML. Det gör att granskare och bygglovshandläggare alltid ser var ett värde kommer ifrån, och du kan motivera lägre siffror genom att visa EPD-numret bredvid varje post.

För att visa hur Boverkets klimatdatabas används i praktiken: en kubikmeter betong i hållfasthetsklass C30/37 har enligt aktuell version av databasen en generisk klimatpåverkan på cirka 300 kg CO₂e per m³ i modul A1–A3. Om du byter till en leverantörs-EPD för en lågklimatbetong landar samma volym ofta på 150–220 kg CO₂e/m³ – en halvering är inte ovanlig.

För en stomme på 500 m³ betong innebär det en skillnad på cirka 40–75 ton CO₂e bara genom valet av betongkvalitet och leverantör. För ett 4 000 m² BTA flerbostadshus motsvarar det 10–19 kg CO₂e/m² BTA – tillräckligt för att flytta projektet under Boverkets föreslagna gränsvärden från 2027.

Boverkets klimatdatabas är kraftfull men inte allomfattande. Tre saker är värda att veta:

• Installationer (VVS, el) ingår inte i lagkravet idag och är delvis underrepresenterade i databasen.
• Återbrukat material hanteras med särskilda regler – generellt räknas A1–A3 till noll och endast bearbetning och transport räknas.
• Modul B–D ingår inte i lagkravet, men Klimatkalkylatorn beräknar dem ändå med schabloner från Boverket och IVL för att ge en fullständig livscykelbild.