Metod

    Klimatberäkning vs klimatdeklaration – vad är skillnaden?

    · · 8 min läsning

    Orden används ofta som synonymer, men de betyder olika saker. En klimatberäkning är analysen av en byggnads klimatpåverkan – något du kan göra när som helst och i vilken omfattning du vill. En klimatdeklaration är den lagstadgade redovisningen som ska lämnas in till Boverket innan slutbesked. Här går vi igenom skillnaderna i omfattning, syfte och tidpunkt.

    Snabbstart

    • Klimatberäkning = analysen. Klimatdeklaration = det formella dokumentet.
    • Deklarationen omfattar idag byggskedet A1–A5 enligt SFS 2021:787.
    • En frivillig klimatberäkning kan även omfatta B1–B7, C1–C4 och modul D.
    • Räkna tidigt för att styra design – deklarera sist för att uppfylla lagen.

    Öppna arbetsytan direkt

    Verktyg byggt på Boverkets klimatdatabas. Importera IFC eller Excel, eller börja från ett tomt projekt.

    Gör din klimatberäkning

    1. Två begrepp, två syften

    En klimatberäkning (ibland kallad klimatkalkyl eller LCA för byggnad) är själva räkneövningen: du kopplar mängder till emissionsfaktorer och får fram kilo koldioxidekvivalenter. Den kan göras på en skiss, på ett systemhandlingsförslag eller på en färdig bygghandling – och den kan omfatta precis de livscykelskeden du väljer.

    En klimatdeklaration är ett juridiskt dokument enligt lagen om klimatdeklaration för byggnader (SFS 2021:787). Byggherren ska lämna in den till Boverkets register innan slutbesked kan ges för en ny byggnad som omfattas av kravet.

    2. Skillnad i omfattning: A1–A5 mot B–D

    Klimatdeklarationen omfattar idag endast byggskedet A1–A5: råvaror och tillverkning (A1–A3), transport till byggplats (A4) och byggproduktion (A5). Driftskedet och slutskedet ingår inte i lagkravet.

    • A1–A5 – produkt- och byggskede. Obligatoriskt i klimatdeklarationen.
    • B1–B7 – användning, underhåll, utbyte och energianvändning. Frivilligt, men avgörande för miljöcertifieringar och för att jämföra material med olika livslängd.
    • C1–C4 – rivning, transport, avfallshantering och deponi.
    • Modul D – nyttor utanför systemgränsen, till exempel återvinning och energiåtervinning. Redovisas alltid separat.

    En full klimatberäkning A–D ger en helhetsbild och används i miljöcertifieringar som Miljöbyggnad, BREEAM-SE och NollCO2 – där räcker inte deklarationens A1–A5.

    3. När behöver du vilken?

    • Förstudie och skede – klimatberäkning. Här styr du materialval och stomsystem, och det är här 80 % av klimatpåverkan låses.
    • Upphandling – klimatberäkning per anbud, för att kunna jämföra entreprenörers lösningar.
    • Certifiering – full livscykelberäkning A–D, inte bara byggskedet.
    • Innan slutbesked – klimatdeklaration inlämnad till Boverkets register av byggherren.

    4. Krav på data och redovisning

    För klimatdeklarationen ska generiska värden hämtas från Boverkets klimatdatabas, eller ersättas med produktspecifika EPD:er där sådana finns. Redovisningen sker per byggdel och per modul, och resultatet anges normalt i kg CO₂e per m² BTA.

    En frivillig klimatberäkning har inga formella datakrav – men om du vill att beräkningen ska kunna återanvändas som underlag för deklarationen bör du använda samma databas och samma byggdelsindelning från början. Då slipper du göra om arbetet.

    5. Så stöder Klimatkalkylatorn båda

    I Klimatkalkylatorn arbetar du med ett och samma projekt hela vägen. Du börjar med en klimatberäkning i tidigt skede – importerar mängder från BIM eller Excel, jämför scenarier och ser resultatet per byggdel och modul. Du kan aktivera B1–C4 och modul D när du behöver en full livscykelbild. När projektet är färdigt genererar du Boverket-XML för klimatdeklarationen från exakt samma underlag, utan att räkna om.

    Vanliga frågor

    Är klimatberäkning och klimatdeklaration samma sak?

    Nej. Klimatberäkningen är analysen av byggnadens klimatpåverkan, klimatdeklarationen är den lagstadgade redovisningen av byggskedet A1–A5 som lämnas in till Boverket innan slutbesked.

    Måste jag göra en klimatberäkning om jag inte omfattas av lagkravet?

    Nej, det är frivilligt. Men allt fler beställare, banker och miljöcertifieringar kräver ändå en klimatberäkning, och den är det enda sättet att styra materialval mot lägre klimatpåverkan.

    Ingår driftskedet i klimatdeklarationen?

    Inte idag. Klimatdeklarationen omfattar byggskedet A1–A5. Driftskedet B1–B7 och slutskedet C1–C4 kan redovisas frivilligt i en full klimatberäkning.

    Kan min klimatberäkning återanvändas till deklarationen?

    Ja, om du använt Boverkets klimatdatabas och samma byggdelsindelning. I Klimatkalkylatorn genereras Boverket-XML direkt från beräkningen.

    Klar att börja räkna?

    Öppna Klimatkalkylatorn och få resultat per modul, per m² BTA och jämfört mot gränsvärden – på minuter.

    Gör din klimatberäkning

    Relaterade sidor