SFS 2021:787 – Lag om klimatdeklaration för byggnader

Lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader kräver att byggherren redovisar klimatpåverkan från byggskedet (A1–A5) vid uppförande av nya byggnader. Klimatdeklarationen ska skickas in till Boverket innan slutbesked kan ges enligt 10 kap. plan- och bygglagen.

Lagen kompletteras av förordningen (2021:789) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2022:1) om klimatdeklaration för byggnader. Tillsammans bildar dessa det regelverk som gäller idag.

Kravet gäller nya byggnader där byggherren söker bygglov från och med 1 januari 2022. Det omfattar i praktiken merparten av allt nybyggnationsprojekt: flerbostadshus, småhus uppfört kommersiellt, kontor, skolor, vårdbyggnader, handelsfastigheter och hotell.

Däremot omfattas inte ombyggnad eller tillbyggnad om huvudbyggnaden inte ändras väsentligt. Här pågår dock ett regeringsuppdrag att utreda utvidgning till ombyggnad – så reglerna kan ändras kommande år.

Lagen undantar uttryckligen vissa kategorier av byggnader:

• Byggnader med tidsbegränsat bygglov om högst två år.
• Industri- och verkstadsbyggnader.
• Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring.
• Byggnader som inte har större bruttoarea än 100 m².
• Byggnader för försvar eller totalförsvar (Försvarsmakten, FMV, FRA, FortV).
• Byggherrar som inte bedriver näringsverksamhet och bygger åt sig själva (privatpersoner som bygger sitt eget hus).

Undantagen är medvetet utformade för att hålla administrativ börda nere där den kollektiva klimatnyttan är liten – men de täcker en betydande andel av landets totala byggvolym. Stora industri- och logistikfastigheter ligger alltså utanför lagkravet idag, även om många frivilligt klimatdeklarerar.

Lagen kräver redovisning av byggskedet enligt EN 15978:

• A1–A3 – Produktskede: råvaruutvinning, transport till fabrik och tillverkning.
• A4 – Transport från fabrik till byggarbetsplats.
• A5 – Byggproduktion: spill, energi, byggvärme och maskiner.

Klimatpåverkan anges i kg CO₂e per m² BTA. Byggdelarna som ska ingå är klimatskärm, bärande konstruktion och innerväggar. Installationer (VVS, el, sprinkler) ingår inte i lagkravet idag, men Boverket har signalerat att de kan komma att inkluderas i framtida revideringar.

Klimatkalkylatorn beräknar även B1–B7 (drift och utbyte), C1–C4 (slutskede) och modul D (återvinningspotential). Dessa är inte lagkrav idag men ger en mer komplett bild – och förbereder dig för certifieringar som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED som redan kräver bredare LCA.

Klimatdeklarationen följer ett tydligt arbetsflöde:

• Förstudie – Räkna ett första utkast direkt på arkitektens skiss för att stämma av mot eventuella interna eller framtida gränsvärden.
• Systemhandling – Lås konstruktionsval och uppdatera kalkylen mot Boverkets klimatdatabas.
• Bygghandling – Komplettera med leverantörsspecifika EPD:er när material upphandlas.
• Slutskede – Justera mängderna mot verkligt utfall och generera Boverkets XML.
• Inlämning – Ladda upp XML i Boverkets e-tjänst innan slutbesked.

Boverket har föreslagit bindande gränsvärden från 1 juli 2027. Förslaget innebär riktvärden som varierar per byggnadstyp:

• Flerbostadshus – cirka 20 kg CO₂e/m² BTA.
• Kontor – cirka 22 kg CO₂e/m² BTA.
• Skolor och förskolor – cirka 25 kg CO₂e/m² BTA.
• Småhus – något högre p.g.a. lägre arealskala.

Värdena är fortsatt under remiss och kan komma att justeras innan ikraftträdande. Klimatkalkylatorn jämför automatiskt ditt resultat mot Boverkets senast publicerade förslag per byggnadstyp så att du ser marginalen redan i förstudieskedet.

Om byggherren inte lämnar in en klimatdeklaration kan slutbesked inte ges. I praktiken stoppar det inflyttning och försäljning av byggnaden, vilket är en tung sanktion i sig.

Boverket utövar tillsyn och kan ta ut en byggsanktionsavgift om klimatdeklarationen saknas eller är uppenbart felaktig. Underlaget ska sparas av byggherren i minst fem år för granskning.

Förutom gränsvärdena 2027 utreder regeringen utvidgning till ombyggnad, installationer och B-modulerna. Praxis från Boverkets e-tjänst utvecklas också snabbt – bland annat krav på digital BIM-koppling och mer detaljerad redovisning per byggdel. Att redan idag arbeta med ett verktyg som täcker hela EN 15978 minskar omarbetet när reglerna skärps.