SFS 2021:787 – Lag om klimatdeklaration för byggnader

Lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader kräver att byggherren redovisar klimatpåverkan från byggskedet (A1–A5) vid uppförande av nya byggnader. Klimatdeklarationen ska skickas in till Boverket innan slutbesked kan ges enligt 10 kap. plan- och bygglagen.

Lagen kompletteras av förordningen (2021:789) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2022:1) om klimatdeklaration för byggnader. Tillsammans bildar dessa det regelverk som gäller idag.

Kravet gäller nya byggnader där byggherren söker bygglov från och med 1 januari 2022. Det omfattar i praktiken merparten av allt nybyggnationsprojekt: flerbostadshus, småhus uppfört kommersiellt, kontor, skolor, vårdbyggnader, handelsfastigheter och hotell.

Däremot omfattas inte ombyggnad eller tillbyggnad om huvudbyggnaden inte ändras väsentligt. Här pågår dock ett regeringsuppdrag att utreda utvidgning till ombyggnad – så reglerna kan ändras kommande år.

Lagen undantar uttryckligen vissa kategorier av byggnader:

• Byggnader med tidsbegränsat bygglov om högst två år.
• Industri- och verkstadsbyggnader.
• Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring.
• Byggnader som inte har större bruttoarea än 100 m².
• Byggnader för försvar eller totalförsvar (Försvarsmakten, FMV, FRA, FortV).
• Byggherrar som inte bedriver näringsverksamhet och bygger åt sig själva (privatpersoner som bygger sitt eget hus).

Undantagen är medvetet utformade för att hålla administrativ börda nere där den kollektiva klimatnyttan är liten – men de täcker en betydande andel av landets totala byggvolym. Stora industri- och logistikfastigheter ligger alltså utanför lagkravet idag, även om många frivilligt klimatdeklarerar.

Lagen kräver redovisning av byggskedet enligt EN 15978:

• A1–A3 – Produktskede: råvaruutvinning, transport till fabrik och tillverkning.
• A4 – Transport från fabrik till byggarbetsplats.
• A5 – Byggproduktion: spill, energi, byggvärme och maskiner.

Klimatpåverkan anges i kg CO₂e per m² BTA. Byggdelarna som ska ingå är klimatskärm, bärande konstruktion och innerväggar. Installationer (VVS, el, sprinkler) ingår inte i lagkravet idag, men Boverket har signalerat att de kan komma att inkluderas i framtida revideringar.

Klimatkalkylatorn beräknar även B1–B7 (drift och utbyte), C1–C4 (slutskede) och modul D (återvinningspotential). Dessa är inte lagkrav idag men ger en mer komplett bild – och förbereder dig för certifieringar som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED som redan kräver bredare LCA.

Klimatdeklarationen följer ett tydligt arbetsflöde:

• Förstudie – Räkna ett första utkast direkt på arkitektens skiss för att stämma av mot eventuella interna eller framtida gränsvärden.
• Systemhandling – Lås konstruktionsval och uppdatera kalkylen mot Boverkets klimatdatabas.
• Bygghandling – Komplettera med leverantörsspecifika EPD:er när material upphandlas.
• Slutskede – Justera mängderna mot verkligt utfall och generera Boverkets XML.
• Inlämning – Ladda upp XML i Boverkets e-tjänst innan slutbesked.

Lagen (2021:787) föreslås upphävas vid utgången av mars 2027 och ersättas av ett tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen. Enligt Boverkets rapport 2026:16 börjar bindande gränsvärden gälla 1 januari 2030 för byggskedet A1–A5, i kg CO₂e per m² BTA:

• Flerbostadshus – 235 kg CO₂e/m² BTA.
• Kontor, skola, förskola och primärvård – 250 kg CO₂e/m² BTA.
• Småhus ≥ 130 m² – 130, mindre småhus – 150 kg CO₂e/m² BTA.
• Logibyggnader (hotell, vandrarhem) – 240 kg CO₂e/m² BTA.
• Hallbyggnader för logistik och handel över 1 000 m² – 190 kg CO₂e/m² BTA.
• Simhallar – 455, skyddsrum – 1 500, övriga byggnader – 295 kg CO₂e/m² BTA.

Förslaget bereds fortfarande och nivåerna kan justeras innan ikraftträdande. Klimatkalkylatorn jämför automatiskt ditt resultat mot Boverkets senast publicerade förslag per byggnadstyp så att du ser marginalen redan i förstudieskedet.

Om byggherren inte lämnar in en klimatdeklaration kan slutbesked inte ges. I praktiken stoppar det inflyttning och försäljning av byggnaden, vilket är en tung sanktion i sig.

Någon byggsanktionsavgift för utebliven klimatdeklaration finns däremot inte i plan- och byggförordningen i dag. Påtryckningsmedlet är i stället att slutbesked inte kan ges förrän deklarationen är inlämnad. En avgift (0,5 prisbasbelopp plus 0,002–0,004 prisbasbelopp per m² BTA) är föreslagen i Boverkets rapport 2026:16 och skulle i så fall kopplas till gränsvärdena från 2030. Underlaget ska sparas av byggherren i minst fem år för granskning.

Förutom gränsvärdena 2030 utreder regeringen utvidgning till ombyggnad, installationer och B-modulerna. Praxis från Boverkets e-tjänst utvecklas också snabbt – bland annat krav på digital BIM-koppling och mer detaljerad redovisning per byggdel. Att redan idag arbeta med ett verktyg som täcker hela EN 15978 minskar omarbetet när reglerna skärps.