Klimatdeklaration mall – så skapar du en komplett deklaration

En komplett klimatdeklaration ska redovisa klimatpåverkan för byggnadens hela tekniska system uppdelat på produktskede (A1–A3), transport (A4) och byggproduktion (A5). Mallen behöver därför täcka följande byggnadsdelar:

• Grund och platta på mark – betong, armering, isolering, dränering.
• Bärande stomme – pelare, balkar, bjälklag, bjälklagsplattor, KL-trä, limträ, stål.
• Fasad och yttertak – tegel, puts, träpanel, plåt, fönster, dörrar, takbeläggning.
• Innerväggar och bjälklag – gipsskivor, reglar, ljudisolering, golvkonstruktioner.
• Installationer – VVS, el, ventilation (A1–A3 redovisas separat men ska finnas med i byggnadsdeklarationen).
• Markarbeten och anläggning – schakt, fyllning, vägar och ytor om de ingår i bygglovet.

Utöver byggnadsdelarna ska mallen också innehålla en sammanställningstabell med total klimatpåverkan per modul, per m² BTA och i förhållande till Boverkets gränsvärden. Det är denna tabell som bygglovshandläggaren granskar först.

När klimatdeklarationen ska in till Boverket krävs ett standardiserat XML-format enligt Boverkets tekniska specifikation. XML-filen innehåller:

• Projektinformation – byggnads-ID, byggnadsår, BTA, antal våningar.
• Byggnadsdelar – varje del med unik kod enligt Boverkets klassificering.
• Materialposter – materialnamn, mängd, enhet, käll-EPD eller Boverket-post.
• Emissionsdata – A1–A3, A4, A5 i kg CO₂e per material och totalt.
• Gränsvärden – aktuella och framtida trösklar för jämförelse.

En statisk Excel-mall kräver att du manuellt översätter alla poster till XML. I Klimatkalkylatorn sker översättningen automatiskt – du exporterar direkt till Boverket-godkänd XML utan att skriva en rad kod.

Flerbostadshus är den vanligaste byggnadstypen för klimatdeklarationer och utgör basen för Boverkets gränsvärden. En typisk mall för ett 6-vånings flerbostadshus på 4 000 m² BTA innehåller följande huvudposter:

• Betongstomme: ca 800 m³ C30/37 (grund, pelare, bjälklag).
• Armering: ca 48 ton (ca 60 kg/m³ betong).
• Ytterväggar: ca 2 400 m² (tegel/puts eller träpanel med isolering).
• Fönster: ca 400 m² (3-glas, aluminium/trä).
• Tak: ca 1 000 m² (tätning, isolering, undertak).
• Innerväggar: ca 3 000 m² (gips på regel med isolering).
• VVS och el: schablonmängder baserade på BTA.

Räknat i Klimatkalkylatorn med generiska värden ur Boverkets klimatdatabas landar en sådan byggnad med betongstomme på 244 kg CO₂e/m² BTA för A1–A3 och 298 kg CO₂e/m² BTA för hela byggskedet A1–A5. Med KL-trästomme i bjälklag och väggar hamnar samma volym på 158 kg CO₂e/m² BTA i A1–A3 och 194 kg CO₂e/m² BTA i A1–A5. Leverantörs-EPD:er för betong, armering och isolering sänker siffran ytterligare, eftersom de generiska värdena innehåller en säkerhetsmarginal.

Småhus (1–2 familjer) och radhus har samma lagkrav – utom när en privatperson bygger åt sig själv – men en annan materialfördelning än flerbostadshus. Trästomme dominerar, betongmängden är lägre och grunden utgör en större andel av total klimatpåverkan.

För ett 160 m² småhus med träregelstomme, platta på mark och tegelfasad är typiska poster:

• Platta på mark: betong med armering och cellplast under plattan.
• Stomme: reglar, takstolar och skivmaterial i ytterväggar och tak.
• Isolering: mineralull i väggar och lösull på vinden.
• Fasad: ca 118 m² tegel, puts eller träpanel.
• Tak: ca 120 m² takbeläggning med underlagspapp.
• Fönster och dörrar: ca 32 m².

Med generiska data landar tegelvarianten på 164 kg CO₂e/m² BTA i A1–A3 (187 kg CO₂e/m² BTA för A1–A5), medan samma hus med träpanel, klimatförbättrad betong i grunden och cellulosaisolering hamnar på 112 kg CO₂e/m² BTA (125 kg CO₂e/m² BTA för A1–A5). Tillval som källare, garage eller stora glaspartier ökar mängderna proportionellt.

Många börjar med en Excel-mall hämtad från en konsult eller branschorganisation. Det fungerar för enstaka projekt men skapar snart problem:

• Versionshantering – Boverkets klimatdatabas uppdateras årligen. En Excel-mall med hårdkodade värden blir föråldrad och ger felaktiga resultat.
• Enhetsfel – Omvandling mellan kg, m², m³ och styck är felkälla nummer ett i manuella mallar.
• Samverkan – Att dela en Excel-fil mellan arkitekt, konstruktör och miljökonsult skapar versionskaos och manuell summering.
• Ingen XML-export – Excel-mallar kräver manuell översättning till Boverkets XML, vilket tar timmar och är fyllt av kopieringsfel.

Ett digitalt verktyg som Klimatkalkylatorn hämtar data live från Boverkets API, validerar enheter automatiskt, låter flera användare samarbeta i realtid och exporterar direkt till Boverket-XML. För projekt med mer än 20 materialposter sparar det vanligen 4–8 timmar jämfört med en manuell mall.

Varje material i mallen ska ha en klimatpåverkan uppdelad på tre moduler:

• A1–A3 (produktskedet) – råvaruutvinning, transport till fabrik och tillverkning. Detta är den största posten för de flesta material och hämtas från Boverkets klimatdatabas eller leverantörens EPD.
• A4 (transport till plats) – från fabrik till byggarbetsplats. Boverkets databas innehåller generiska transportfaktorer baserade på svenska avstånd och lastbilens fyllnadsgrad.
• A5 (byggproduktion) – spill, energi och processer på byggarbetsplatsen. I Boverkets databas ligger spillet inbakat i A5-faktorn per resurs, så du behöver inte räkna upp mängderna själv.

I Klimatkalkylatorn fylls A4 och A5 i automatiskt från Boverkets faktorer så snart materialet är matchat. Har du egna uppgifter – till exempel en leverantörs-EPD med verkligt transportavstånd – kopplar du den på materialraden och ersätter de generiska värdena för A1–A3, A4 och A5.

Innan klimatdeklarationen skickas till Boverket bör du gå igenom denna checklista:

• Har alla byggnadsdelar täckts? Kontrollera särskilt grund, stomme, fasad, tak och installationer.
• Stämmer mängderna? Jämför med mängdförteckningen från konstruktören.
• Är enheterna rätt? kg/m², m³, m eller styck ska matcha EPD:ns funktionella enhet.
• Kan du motivera varje värde? Granskaren frågar alltid om de lägsta siffrorna.
• Stämmer totalen? Summera manuellt en gång för att upptäcka kopieringsfel.
• Är XML-filen validerad? Testa mot Boverkets valideringstjänst innan inlämning.

Klimatkalkylatorn validerar automatiskt enheter, summerar per byggdel och flaggar poster som ligger avvikande lågt mot Boverkets generiska värden – så att du kan förbereda ett svar innan granskaren ringer.

Vare sig du väljer en Excel-mall eller ett digitalt verktyg är processen densamma: samla mängder, matcha mot Boverkets klimatdatabas, fyll i A1–A5 per material, summera per byggnad och exportera till Boverkets XML-format. Skillnaden är tid, felrisk och möjlighet att iterera.

För projekt där klimatdeklarationen görs tidigt (förstudie eller systemhandling) är ett digitalt verktyg överlägset – du kan testa materialbyten, jämföra varianter och uppdatera automatiskt när Boverket släpper ny version. För enstaka projekt med få material och fastställt underlag räcker en noggrann Excel-mall.