Klimatdeklaration mall – så skapar du en komplett deklaration

En komplett klimatdeklaration ska redovisa klimatpåverkan för byggnadens hela tekniska system uppdelat på produktskede (A1–A3), transport (A4) och byggproduktion (A5). Mallen behöver därför täcka följande byggnadsdelar:

• Grund och platta på mark – betong, armering, isolering, dränering.
• Bärande stomme – pelare, balkar, bjälklag, bjälklagsplattor, KL-trä, limträ, stål.
• Fasad och yttertak – tegel, puts, träpanel, plåt, fönster, dörrar, takbeläggning.
• Innerväggar och bjälklag – gipsskivor, reglar, ljudisolering, golvkonstruktioner.
• Installationer – VVS, el, ventilation (A1–A3 redovisas separat men ska finnas med i byggnadsdeklarationen).
• Markarbeten och anläggning – schakt, fyllning, vägar och ytor om de ingår i bygglovet.

Utöver byggnadsdelarna ska mallen också innehålla en sammanställningstabell med total klimatpåverkan per modul, per m² BTA och i förhållande till Boverkets gränsvärden. Det är denna tabell som bygglovshandläggaren granskar först.

När klimatdeklarationen ska in till Boverket krävs ett standardiserat XML-format enligt Boverkets tekniska specifikation. XML-filen innehåller:

• Projektinformation – byggnads-ID, byggnadsår, BTA, antal våningar.
• Byggnadsdelar – varje del med unik kod enligt Boverkets klassificering.
• Materialposter – materialnamn, mängd, enhet, käll-EPD eller Boverket-post.
• Emissionsdata – A1–A3, A4, A5 i kg CO₂e per material och totalt.
• Gränsvärden – aktuella och framtida trösklar för jämförelse.

En statisk Excel-mall kräver att du manuellt översätter alla poster till XML. I Klimatkalkylatorn sker översättningen automatiskt – du exporterar direkt till Boverket-godkänd XML utan att skriva en rad kod.

Flerbostadshus är den vanligaste byggnadstypen för klimatdeklarationer och utgör basen för Boverkets gränsvärden. En typisk mall för ett 6-vånings flerbostadshus på 4 000 m² BTA innehåller följande huvudposter:

• Betongstomme: ca 800 m³ C30/37 (grund, pelare, bjälklag).
• Armering: ca 48 ton (ca 60 kg/m³ betong).
• Ytterväggar: ca 2 400 m² (tegel/puts eller träpanel med isolering).
• Fönster: ca 400 m² (3-glas, aluminium/trä).
• Tak: ca 1 000 m² (tätning, isolering, undertak).
• Innerväggar: ca 3 000 m² (gips på regel med isolering).
• VVS och el: schablonmängder baserade på BTA.

Med generiska värden från Boverkets klimatdatabas landar ett sådant hus ofta på 220–320 kg CO₂e/m² BTA för A1–A3, beroende på materialval. Med lågklimatbetong, KL-trästomme och cellulosaisolering kan samma byggnad komma ner under 150 kg CO₂e/m².

Småhus (1–2 familjer) och radhus har samma lagkrav från och med 2027 men en annan materialfördelning än flerbostadshus. Trästomme dominerar, betongmängden är lägre och isolering utgör en större andel av totala klimatpåverkan.

För ett 160 m² småhus med trästomme, mineralullsisolering och tegelfasad är typiska poster:

• Trästomme: ca 15 m³ limträ/KL-trä + 8 m³ reglar och bjälkar.
• Betong: ca 40 m³ (grund, platta, garage).
• Isolering: ca 80 m³ mineralull eller cellulosaisolering.
• Fasad: ca 180 m² tegel, puts eller träpanel.
• Tak: ca 200 m² takbeläggning med isolering.
• Fönster och dörrar: ca 35 m².

Småhus med trästomme och träfasad landar ofta på 120–180 kg CO₂e/m² BTA för A1–A3, medan murade fasader och betongstomme trycker upp siffran mot 200–250 kg/m². Tillval som källare, poolhus eller stora glaspartier ökar proportionellt.

Många börjar med en Excel-mall hämtad från en konsult eller branschorganisation. Det fungerar för enstaka projekt men skapar snart problem:

• Versionshantering – Boverkets klimatdatabas uppdateras årligen. En Excel-mall med hårdkodade värden blir föråldrad och ger felaktiga resultat.
• Enhetsfel – Omvandling mellan kg, m², m³ och styck är felkälla nummer ett i manuella mallar.
• Samverkan – Att dela en Excel-fil mellan arkitekt, konstruktör och miljökonsult skapar versionskaos och manuell summering.
• Ingen XML-export – Excel-mallar kräver manuell översättning till Boverkets XML, vilket tar timmar och är fyllt av kopieringsfel.

Ett digitalt verktyg som Klimatkalkylatorn hämtar data live från Boverkets API, validerar enheter automatiskt, låter flera användare samarbeta i realtid och exporterar direkt till Boverket-XML. För projekt med mer än 20 materialposter sparar det vanligen 4–8 timmar jämfört med en manuell mall.

Varje material i mallen ska ha en klimatpåverkan uppdelad på tre moduler:

• A1–A3 (produktskedet) – råvaruutvinning, transport till fabrik och tillverkning. Detta är den största posten för de flesta material och hämtas från Boverkets klimatdatabas eller leverantörens EPD.
• A4 (transport till plats) – från fabrik till byggarbetsplats. Boverkets databas innehåller generiska transportfaktorer baserade på svenska avstånd och lastbilens fyllnadsgrad.
• A5 (byggproduktion) – energi, spill och processer på byggarbetsplats. Spill läggs ofta till som en procentuell ökning av materialmängden (typiskt 5–10 %).

I Klimatkalkylatorn fylls A4 och A5 i automatiskt baserat på materialtyp och schablonvärden från Boverket. Du kan justera transportavstånd och spillprocent per projekt om du har specifika förutsättningar.

Innan klimatdeklarationen skickas till Boverket bör du gå igenom denna checklista:

• Har alla byggnadsdelar täckts? Kontrollera särskilt grund, stomme, fasad, tak och installationer.
• Stämmer mängderna? Jämför med mängdförteckningen från konstruktören.
• Är enheterna rätt? kg/m², m³, m eller styck ska matcha EPD:ns funktionella enhet.
• Kan du motivera varje värde? Granskaren frågar alltid om de lägsta siffrorna.
• Stämmer totalen? Summera manuellt en gång för att upptäcka kopieringsfel.
• Är XML-filen validerad? Testa mot Boverkets valideringstjänst innan inlämning.

Klimatkalkylatorn validerar automatiskt enheter, summerar per byggdel och flaggar poster som ligger avvikande lågt mot Boverkets generiska värden – så att du kan förbereda ett svar innan granskaren ringer.

Vare sig du väljer en Excel-mall eller ett digitalt verktyg är processen densamma: samla mängder, matcha mot Boverkets klimatdatabas, fyll i A1–A5 per material, summera per byggnad och exportera till Boverkets XML-format. Skillnaden är tid, felrisk och möjlighet att iterera.

För projekt där klimatdeklarationen görs tidigt (förstudie eller systemhandling) är ett digitalt verktyg överlägset – du kan testa materialbyten, jämföra varianter och uppdatera automatiskt när Boverket släpper ny version. För enstaka projekt med få material och fastställt underlag räcker en noggrann Excel-mall.