Klimatdeklaration småhus – så deklarerar du ditt hus

Enligt SFS 2021:787 (Boverkets byggregler) ska följande byggnader klimatdeklareras:

• Nya småhus och radhus som uppförs av annan än en privatperson åt sig själv.
• Tillbyggnad och ombyggnad av småhus som är större än 50 m² bruttoarea, från och med den 1 januari 2028.
• Renoveringar som motsvarar mer än halva byggnadens värde om de samtidigt ökar BTA med mer än 50 m².

Småhus under 50 m² BTA (t.ex. gäststugor, garage, friggebodar) samt reparationer och underhåll omfattas inte. Det är bygglovshandläggaren på kommunen som bedömer om projektet når tröskelvärdet.

BTA (bruttoarea) är den yta som klimatdeklarationen ska redovisas per. För småhus räknas BTA som summan av alla våningsplan inklusive innerväggar, trappor och bjälklag. Utrymmen under 1,5 m takhöjd (t.ex. kryputrymmen) räknas inte med.

För ett typiskt enplanshus på 10 × 8 meter är BTA ungefär:

• Bottenvåning: 80 m²
• Övervåning (samma fotavtryck): 80 m²
• Källare (om beboelig): 80 m²
• Totalt BTA: 160–240 m² beroende på planlösning

Ett högre hus (t.ex. med snedtak och sovloft) kan ha större BTA än man först tror. Kontrollera alltid med bygglovshandlingarna eller be arkitekten/entreprenören om den exakta siffran.

För småhus är fördelningen av klimatpåverkan annorlunda än för stora flerbostadshus. Siffrorna nedan är räknade på det 160 m² stora referenshuset längre ned, med generiska värden ur Boverkets klimatdatabas 02.07.000 och avser A1–A3.

• Grunden väger tyngst – Platta på mark med armering och cellplast under plattan ger 49,5 kg CO₂e/m² BTA, alltså 30 procent av husets A1–A3. Klimatförbättrad betong i samma platta sänker posten till 41,8 kg CO₂e/m² BTA.
• Fasad: tegel eller trä – Halvstens fasadtegel med murbruk ger 50,4 kg CO₂e per m² fasad. Stående träpanel på läkt ger 3,3 kg CO₂e/m². På 118 m² fasad är det en skillnad på 5,6 ton CO₂e.
• Isolering – Stenull i väggarna och glasull på vinden ger 13,5 kg CO₂e/m² BTA. Cellulosaisolering av återvunnet papper i samma konstruktion ger 4,9 kg CO₂e/m², trots att den väger mer.
• Fönster – 3-glasfönster i trä/aluminium ligger på 113 kg CO₂e per m² fönster med Boverkets omräkningstal. Motsvarande fönster helt i trä ligger på 76 kg CO₂e/m². Med 32 m² fönster- och dörrarea skiljer det 1,0 ton CO₂e.
• Tak – Här överraskar databasen: betongtakpannor ger 11,2 kg CO₂e per m² tak medan bandtäckt tunnplåt ger 17,8 kg CO₂e/m². Plåten väger lite, men stålets emissionsfaktor är hög i det generiska värdet. Med en verifierad EPD för skrotbaserad plåt blir bilden en annan.

Slutsatsen är att stommen och grunden avgör nivån, medan ytskikt och tak avgör om huset hamnar strax över eller strax under medianen. Det är också därför en tidig beräkning är mer värd än en exakt beräkning sent i projektet.

För att visa hur materialvalet påverkar resultatet jämför vi två hus på 160 m² BTA med samma planlösning, samma platta på mark och samma invändiga stomme. Båda är räknade i Klimatkalkylatorn med generiska värden ur Boverkets klimatdatabas.

Hus A: Tegelfasad, betongpannor och mineralull

• Grund: platta på mark i C25/30 med armering och 300 mm cellplast
• Stomme: träregelstomme i ytterväggar och takstolar
• Fasad: halvstens fasadtegel med murbruk
• Isolering: stenull i väggar, glasull lösull på vind
• Tak: betongtakpannor på underlagspapp
• Fönster: 3-glas i trä/aluminium
• A1–A3: 164 kg CO₂e/m² BTA (26,2 ton) · A1–A5: 187 kg CO₂e/m² BTA (30,0 ton)

Hus B: Träpanel, plåttak och cellulosaisolering

• Grund: samma platta, men gjuten i klimatförbättrad C25/30
• Stomme: identisk träregelstomme och takstolar
• Fasad: stående träpanel på spikläkt
• Isolering: cellulosaisolering av återvunnet papper
• Tak: bandtäckt tunnplåt på underlagspapp
• Fönster: 3-glas helt i trä
• A1–A3: 112 kg CO₂e/m² BTA (17,9 ton) · A1–A5: 125 kg CO₂e/m² BTA (19,9 ton)

Skillnaden mellan husen är 10,0 ton CO₂e i byggskedet, eller 63 kg CO₂e/m² BTA – utan att planlösning, area eller isolertjocklek ändras. Hus A landar över och hus B under medianen för inlämnade småhusdeklarationer (163 kg CO₂e/m² BTA 2025). Ingen av dem klarar däremot det föreslagna gränsvärdet på 130 kg CO₂e/m² BTA utan ytterligare åtgärder – det kräver normalt klimatförbättrad betong i grunden, återbruk eller leverantörs-EPD:er som ligger under de generiska värdena.

Processen för en småhusdeklaration är densamma som för större byggnader, men med färre materialposter och oftare en enklare struktur:

1. Kontrollera lagkravet – Är huset nybyggnation eller tillbyggnad >50 m²? Om ja, krävs deklaration.
2. Bestäm BTA – Använd bygglovshandlingarna eller be entreprenören om exakt bruttoarea.
3. Samla material – Begär en preliminär materialförteckning från entreprenören. Om du inte har den än, använd schablonvärden för ett första resultat.
4. Gör beräkningen – Använd Klimatkalkylatorn gratis. Lägg in materialen, matcha mot Boverkets databas och få A1–A5 direkt.
5. Utvärdera och justera – Ligger resultatet över Boverkets gränsvärden? Testa att byta ut betong mot trä, tegel mot träpanel, eller mineralull mot cellulosaisolering.
6. Granska och lämna in – Låt en certifierad granskare kontrollera underlaget eller skicka direkt till Boverket om du är säker på resultatet.

Ja. I Boverkets förslag (rapport 2026:16) har småhus en egen rad i gränsvärdestabellen, med två nivåer beroende på husets storlek. Så här ser de relevanta nivåerna ut för ett småhus:

• Median idag (2025): 163 kg CO₂e/m² BTA för A1–A5, enligt Boverkets statistik över inlämnade klimatdeklarationer för småhus.
• Referensvärde för dagens byggande: 171 kg CO₂e/m² BTA enligt Boverkets rapport 2026:16 (bilaga 3). Nivån är 75-percentilen i referensvärdesstudien, alltså ett hus i den sämre fjärdedelen – därför ligger den högre än medianen ovan.
• Föreslaget gränsvärde 2030: 130 kg CO₂e/m² BTA för småhus med användbar golvarea ≥ 130 m², och 150 kg CO₂e/m² BTA för mindre småhus.

Skärpningen är alltså reell men inte orimlig: från en median på 163 till 130 kg CO₂e/m² BTA krävs ungefär 20 procents minskning. I referenshuset ovan står grunden för den största enskilda posten, så klimatförbättrad betong i platta och kantbalkar är oftast första åtgärden – följt av fasadval och fönster. Utmaningen ligger sedan i A4 (transport) och A5 (byggspill), som sänks med lokala leverantörer och noggrann materialplanering.

Det finns ingen prisstatistik för klimatdeklarationer – varken från Boverket eller från branschen – så alla snittpriser som cirkulerar är gissningar. Det som går att observera är vad leverantörer annonserar publikt: paketpriser för ett enkelt småhus börjar runt 2 900 kr och stiger snabbt när granskning och inlämning ingår. Behandla det som en indikation, inte som ett marknadspris.

• Egen beräkning – 0 kr i Klimatkalkylatorn. Kvar blir din egen tid och en eventuell granskning.
• Konsult – be om en timuppskattning per moment i stället för ett paketpris, så ser du vad du betalar för mängdsammanställning respektive beräkning.
• Hustillverkarens paket – vissa inkluderar klimatdeklarationen i huspaketet, andra tar betalt som tillval. Fråga innan du beställer, så betalar du inte två gånger.

Många större hustillverkare har redan standardiserade deklarationer för sina husmodeller, eftersom de räknar på samma hus upprepade gånger. Bygger du en katalogmodell är det ofta den billigaste vägen.

Åtgärderna nedan är sorterade efter hur mycket de faktiskt flyttar resultatet i referenshuset ovan – inte efter hur ofta de nämns i broschyrer.

• Börja med grunden – Platta på mark med armering är den enskilt största posten i ett svenskt småhus, 30 procent av A1–A3 i exemplet. Klimatförbättrad betong sänker den posten med 16 procent utan att konstruktionen ändras.
• Träfasad istället för tegel – Halvstens fasadtegel med bruk ger 50,4 kg CO₂e/m² fasad mot 3,3 kg CO₂e/m² för stående träpanel, alltså ungefär 15 gånger lägre.
• Använd cellulosaisolering – Återvunnen cellulosaisolering har en emissionsfaktor på 0,2 kg CO₂e/kg mot 1,6 kg CO₂e/kg för stenull. Även med högre densitet blir posten lägre.
• Fönster i trä – Fönster i enbart trä ligger på 76 kg CO₂e/m² mot 113 kg CO₂e/m² för trä/aluminium enligt Boverkets omräkningstal på 39,2 kg per m² fönster.
• Håll nere transporterna – A4 står för 14,9 kg CO₂e/m² BTA i exemplet, 8 procent av byggskedet. Tunga material – betong, tegel, armering – är de som lönar sig att köpa lokalt.
• Planera bort spill – A5 räknas i Boverkets databas med ett spillpåslag per material. Prefabricerade element och noggrann beställning är det som sänker den posten; i exemplet motsvarar A5 8,7 kg CO₂e/m² BTA.