Guide

    Klimatpåverkan från byggprojekt

    Klimatpåverkan från ett byggprojekt mäts i kg CO₂e och kommer främst från byggmaterialens tillverkning (A1–A3), transporter till byggplats (A4) och själva byggproduktionen (A5). Med rätt underlag kan du räkna redan i förstudien och styra projektet mot lägre utsläpp innan besluten är låsta.

    Snabbstart

    • Samla mängder per byggdel – från BIM, mängdförteckning eller Excel.
    • Matcha varje mängd mot Boverkets klimatdatabas eller en EPD.
    • Räkna A1–A3, A4 och A5 och redovisa per m² BTA.
    • Jämför varianter (t.ex. betong vs KL-trä) och välj lägsta klimatpåverkan.

    Öppna arbetsytan direkt

    Verktyg byggt på Boverkets klimatdatabas. Importera IFC eller Excel, eller börja från ett tomt projekt.

    Räkna klimatpåverkan gratis

    Vad driver klimatpåverkan i ett byggprojekt?

    I de flesta nybyggnadsprojekt står stomme och grundläggning för 50–70 % av byggskedets utsläpp. Betong, armering, stål och isolering dominerar. Transporter (A4) ligger typiskt på 3–8 % och byggproduktion (A5) på 5–15 %, där spill och energianvändning på byggplatsen väger tyngst. Det innebär att materialvalen i stommen är den enskilt största hävstången.

    Så räknar du – steg för steg

    Beräkningen följer EN 15978: mängd × emissionsfaktor per material, summerat per modul. Klimatkalkylatorn läser in mängder från IFC, Revit, AutoCAD, SketchUp, Excel eller CSV, matchar automatiskt mot Boverkets klimatdatabas och räknar A1–A5 direkt. Du kan även lägga in leverantörsspecifika EPD:er för mer exakta siffror i bygghandlingsskedet.

    Sex sätt att minska klimatpåverkan

    1) Byt till klimatförbättrad betong eller trästomme. 2) Optimera bort onödigt material i konstruktionen. 3) Välj återbrukat stål och återvunnen armering. 4) Korta transportavstånd och välj lokala leverantörer. 5) Minska spill genom prefabricering. 6) Ställ EPD-krav i upphandlingen så du får verkliga siffror istället för schabloner.

    Räkna i varje skede

    I förstudien räcker schabloner per m² BTA för att jämföra koncept. I systemhandling räknar du på verkliga byggdelar. I bygghandling byter du till leverantörsdata, och i relationshandling låser du siffrorna för klimatdeklarationen till Boverket. Klimatkalkylatorn har skedeshantering och versionshistorik så du ser hur klimatpåverkan förändras över tid.

    Vanliga frågor

    Hur mycket koldioxid släpper ett byggprojekt ut?

    Ett flerbostadshus i betong ligger typiskt på 250–400 kg CO₂e/m² BTA i byggskedet (A1–A5). En trästomme hamnar ofta på 150–250 kg CO₂e/m².

    Vilka moduler ska räknas?

    Lagkravet omfattar A1–A3, A4 och A5. B1–B7, C1–C4 och modul D är frivilliga men ger hela livscykelbilden.

    Vilken data ska användas?

    Boverkets klimatdatabas är standard. Leverantörsspecifika EPD:er får användas och ger oftast lägre, mer rättvisande värden.

    När i projektet bör man räkna?

    Så tidigt som möjligt. I förstudie och systemhandling går det fortfarande att ändra stomme och materialval – i bygghandling är hävstången betydligt mindre.

    Kan man räkna klimatpåverkan från en BIM-modell?

    Ja. Klimatkalkylatorn läser IFC och andra BIM-format, extraherar mängder och matchar dem automatiskt mot klimatdatabasen.

    Klar att börja räkna?

    Öppna Klimatkalkylatorn och få resultat per modul, per m² BTA och jämfört mot gränsvärden – på minuter.

    Räkna klimatpåverkan gratis

    Relaterade sidor

    Klimatpåverkan byggnad

    Nyckeltal och gränsvärden per byggnadstyp.

    Klimatdeklaration Boverket

    Djupguide om lag, databas och inlämning.

    Betong vs KL-trä

    Räkneexempel för ett flerbostadshus.

    LCA för byggnader

    Hela livscykeln, inte bara byggskedet.

    A1–A5 förklarat

    Vad varje modul faktiskt mäter.